Intelligens Traditionellt uppfattar psykologin intelligens som en generell mänsklig egenskap, som vi alla av naturen tilldelats i större eller mindre omfattning - en mental verktygslåda, vars redskap man kan använda på vilket problem som helst. Enligt traditionell uppfattning har alla människor en medfödd intelligenskvot, som kan mätas med ett IQ-test och som placerar oss på en rak linje med de dumma i den ena änden och de kloka i den andra. För femton år sedan startade Howard Gardner ett uppror mot den definitionen av intelligens. Gardner anser att den traditionella intelligensbegreppet i stort sett bara omfattar vårt språkliga och matematiska kunnande och därför är alldeles för snävt. Detsamma gäller IQ-tester, där huvuddelen av uppgifterna riktar in sig på skolans två huvudämnen, modersmål och matematik, medan en mindre del berör de andra viktiga ämnena i livet. En hög eller låg intelligenskvot, mätt med ett IQ-test, kan därför med rimlig framgång förutsäga ett barns förmåga att klara sig i skolan. Testet är emellertid av begränsat värde, när det handlar om att bedöma människors sociala förmåga och allmänna duglighet i livet. En intelligens ska uppfylla sju krav: I sin modell för de sju intelligenserna har psykologen Howard Gardner ställt upp en rad krav som en förmåga ska uppfylla för att vara en intelligens: 1. Den ska ha sin plats i hjärnan En intelligens ska vara lokaliserad till vissa hjärnområden, så att den t ex kan förstöras av en specifik hjärnskada. 2. Den ska bygga på en medfödd talang Det ska finnas individer som har otroliga förmågor på området (underbarn), utan att vara speciella i andra sammanhang. 3. Den ska ha sitt egna språk En intelligens ska ha sin egen uttrycksform. T ex är gehör för toner en hörnsten i musikalisk intelligens utan att ha betydelse för rumslig intelligens (se: De sju intelligenserna). 4. Den ska kunna utvecklas Varje intelligens är beroende av hur den stimuleras. Den ska kunna utvecklas och förbättras. 5. Den ska ha historia Intelligensen ska ha en evolutionär historia, d v s vi ska kunna hitta olika grader av den hos djur – t ex är sångfåglar musikaliska, medan delfiner och schimpanser har språk. 6. Den ska vara oberoende En intelligens ska vara rimligt oberoende av andra intelligenser. Det ska kunna påvisas att vissa människor har en hög nivå på en intelligens, men inte på andra. 7. Den ska kunna testas Det ska vara möjligt att testa en persons funktionsnivå för varje enskild intelligens. Resultatet motiverar dock inte att man placerar in människor i fack. De sju intelligenserna (verktygen) Språklig intelligens Vår språkliga intelligens har inflytande på hur flytande och förståeligt vi uttrycker oss i tal och skrift. Den språkliga intelligensen är jämt fördelad bland människor. Människor över hela världen har en god förståelse av ljud, ord, grammatik, satsbyggnad och språkligt uttryck. Barns språkliga utveckling är likartad över hela världen. Används speciellt av diktare och författare Matematisk intelligens Den matematiska (logiska) intelligensen påverkar vår förmåga att utföra komplicerade beräkningar och dra slutsatser. Den kan arbeta oberoende av andra intelligenser. Det finns t ex många exempel på utvecklingsstörda människor, som kan utföra svåra beräkningar i ett förvånansvärt högt tempo. Används speciellt av matematiker och andra forskare Musikalisk intelligens Det centrala elementet i musikalisk intelligens är känslan för toner, melodi och rytm. Musikalitet lever klart upp till kriteriet om oberoende av andra intelligenser. En människa kan vara helt tondöv men ändå ha utmärkta talanger på andra områden. Används speciellt av den självständigt skapande kompositören Visuell- rumslig intelligens Denna intelligensen spänner över förmågan att uppfatta hur saker ser ut från olika perspektiv, till att orientera sig och att återskapa synintryck för sitt inre. Den visar sig konkret i förmågan att kunna uttrycka tankar och idéer i modeller, skisser och liknade. Men den täcker också förmågan att kunna orientera sig i tid och rum. Används speciellt av navigatören, schackspelaren och skulptören. Kroppslig intelligens Schimpansernas användning av redskap är ett exempel på kroppsligt kunnande som fulländats hos människan. Men kroppen ingår också i problemlösning. T ex reagerar kroppen före intellektet på idrottsplatsen eller i en farlig situation. Det finns människor med kroppsliga förmågor långt utöver de vanliga. Dessa förmågor genomgår en klart definierad utveckling i barndomen. Används speciellt av dansaren och idrottsmännen. Intrapersonell intelligens Påverkar förmågan att förstå sina inre känslor och sina starka och svaga sidor. Människor med hög intrapersonell intelligens använder denna förståelse som en ledtråd för sitt liv. Den intrapersonella intelligensen utvecklas gradvis genom livet. Autistiska (sjuklig inåtvända) barn är en typ av människor som har försvagad intrapersonell intelligens - de saknar ofta förmåga att referera till sig själva och att skapa kontakter. Intelligensen är mer eller mindre utvecklad hos vanliga människor i alla samhällsskikt men framgångsrika människor är mer uppmärksamma på sina starka och svaga sidor. Interpersonell intelligens Personer med hög interpersonell intelligens har förmågan att genomskåda andra människor. Intelligensen bygger på förmågan att upptäcka skillnader mellan människor och framför allt uppfatta deras temperament, känslor och intentioner. En människa med en hög interpersonell intelligens kan upptäcka känslor och behov hos andra , som är dolda för vederbörande själva. Denna intelligens används framför allt av duktiga präster, lärare, psykologer och föräldrar